tisdag 29 maj 2018

Jag är...

Jag är snurrig, vimsig.
Jag är blyg.
Jag är vacker.
Jag är galen.
Jag är en person som har ont i kroppen.
Jag är fru, mamma, dotter och förskollärare.
Jag är samtalsterapeut med familjer som specialitet.

Alla beskrivningar jag har av mig själv... jag låter dem falla bort.



När jag skalar bort orden som kommer efter "jag är", blir endast varandet kvar.
Jag faller in i mitt hjärta, andas in orden... "jag är". Det är svindlande, heligt.

Jag behöver inte mer än detta. Jag är.
Under alla beskrivningar finns medvetenheten, Gud, alltid.

I medvetenheten kan min unika personlighet få finnas. Jag behöver inte ge upp den, men jag låter henne vila i varandet. Där är jag alltid trygg, omhändertagen och älskad. Där upphör all kamp och smärta. Där har jag allt utan att behöva fråga.

Jag är. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Var inte rädd för mörkret, ty ljuset vilar där

  Kali, mörkergudinnan, symboliserar den feminina skuggsidan. Hon håller vårt ljus, och vi når det bara genom att möta mörkret fullständig...