lördag 7 april 2018

Egots kamp

Egot skriker, klamrar sig fast.
Mycket jag trott betytt något faller. Idoler och föreställningar rinner ur händerna som vatten.
Inget går att hålla kvar när jag går igenom En kurs i miraklers arbetsbok, när jag på djupet fattar att "inget av det jag ser betyder något" och  "jag vet inte vad någonting är till för".

Egot tycker att det här är så väldigt läskigt och den här drömmen jag spelar huvudrollen i har idag inte känts så rolig.

Det är egot jag identifierar mig med när jag tror att jag har personliga intressen i den här världen, att det finns något "där ute" som kan ge mig något. Men jag har inga mål, inga personliga intressen, och eftersom jag inte har det handlar mina mål inte om någonting. Det är därför jag inte vet vad någonting är till för.

Egot spelar hjälplös och vill bli hjälpt av andra. "Älska mig och ta hand om mig, jag klarar det inte själv!", "Men jag vill faktiskt att du bryr dig om mig!"

Egot spelar duktig och klappar sig själv på bröstet när det klarar av många saker på kort tid eller är "vänlig" och hjälper andra människor för att kunna glänsa i sin duktighet.

Egot är ett offer för världen, idioter, halkan, trafiken, barnen, partnern, föräldrarna.



Egot tycker att jag är mitt jobb, min familj, mina dåliga/bra sidor, mina talanger och intressen, min historia, min kultur, min uppväxt, min religion och så vidare.

Egot tar kontroll och manipulerar, ljuger och undanhåller för att rädda sig själv.

Egot lurar oss att tro att upplysning ligger någonstans långt fram i tiden, och att det finns blockeringar och trauman i evighet att skåda, analysera, älta och lösa.

Egot lever i det förflutna och i framtiden, och gör allt för att undvika just det här ögonblicket.

Egot tycker det är en bättre idé att gå och köpa godis istället för att läsa Kursen, eller vattna blommorna, fila naglarna eller se på TV.

Egot dömer andra när de inte agerar som egot vill, eller får dig att slå på dig själv för alla fel du gör.

Egot "älskar" andra när de beter sig som egot vill, men under pyr alltid smärta och hat. Det är därför som en älskad person snabbt kan bli en hatad person.

Detta egots spel håller på och spelar på flera strängar just nu, och samtidigt är jag väldigt trött.
Vad kan jag göra mer än att låta det bara vara, vila medvetet och känna det som känns?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Var inte rädd för mörkret, ty ljuset vilar där

  Kali, mörkergudinnan, symboliserar den feminina skuggsidan. Hon håller vårt ljus, och vi når det bara genom att möta mörkret fullständig...