Kan vi bli attackerade av andra människor? Kan någon haka sig fast vid oss och suga upp vår energi? Kan vi överhuvudtaget påverkas negativt av någon annan individ?
Kursen berättar att det är våra tankar på attack som ger den värld vi ser. Orsaken är - som alltid - i sinnet. Det finns ingen i världen som kan skada dig*. Blir jag mobbad, trakasserad, attackerad, utsatt för energitjuvar eller gränsöverskridande människor är det en verkan av att jag har tankar på attack i mitt sinne. Vi kan behöva sätta gränser för oss själva eller andra, men veta att ingen kan ta något från oss när vi ser, och på djupet inser, att brist, förlust och död är en illusion.
Vi ser attacker överallt omkring oss. Barn som tar saker från varandra. Djur som attackerar och dödar varandra, parasiter som lever på oss, vapen, krig, trakasserier och så vidare. När vi går igång på vad som verkar andras attacker är det för att vi kommer i kontakt med vår egen projicerade ilska.
Jag kan förlåta mig själv om jag känner mig attackerad. Förlåta "den andre" för det hen aldrig har gjort. Den inbillade skulden fanns hos mig - i sinnet.
Visst kan vi lära oss olika sorters självförsvar i den här världen, men de behövs bara så länge ett ohelat sinne ropar (och vi tror på det) att något utifrån kan skada oss. Attackerna kommer alltid från sinnet, och det är bara där vi kan hela dem.
Allt som jag är rädd för är overkligt. Inget av det existerar.
"Jag ser bara det förgängliga.
Jag ser ingenting som kommer att bestå.
Det jag ser är inte verkligt.
Det jag ser är en form av hämnd."
Det här är inte den värld jag vill se.
*Som alltid så betyder det här inte att vi bör sluta låsa dörren när vi går och lägger oss, eller att vi bör umgås med våldsamma människor. Undvik dem, och blir du upprörd - förlåt dem, eller... hrrrmm...egentligen förlåter du dig själv eftersom de "andra" är en projektion dina tankar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar