Övning

Även om jag inte är där jag vill vara så älskar och accepterar jag mig själv.

Även om X inte pratar med mig så älskar och accepterar jag mig själv.

Även om X svarar mig med grinigt tonfall så älskar och accepterar jag mig själv.

Även om andra triggas av det jag säger, och blir förargade på mig, så älskar och accepterar jag mig själv.

Även om jag känner att andra missförstår mig så älskar och accepterar jag mig själv.

Även om jag känner att andra inte gillar mig så älskar och accepterar jag mig själv.

Även om jag känner mig som ett offer så älskar och accepterar jag mig själv.

Även om ingen frågar hur jag har det så älskar och accepterar jag mig själv.

Även om jag känner mig ensam när andra vänder mig ryggen så älskar och accepterar jag mig själv.

Jag byter ut "andra" eller "X" mot "jag". Det är jag som gör detta mot mig själv. Separation är en illusion. Det är jag som skenbart lämnat Gud. Ingen, ingen, ingen har någonsin lämnat mig, vänt mig ryggen... Allt som verkar ske är ett eko av den enda ursprungliga separationen. Genom att vända tillrätta alla dessa ekon, förlåta dem, kommer illusionerna falla.

Jag älskar mina bröder och systrar - för att jag bara gör det.
Tack för att ni hjälper mig hem.
Tack för att ni hjälper mig se vad jag har kvar att förlåta. Jag ser er bortom egot.
Ni är änglar. Allihop.

Det finns inget mörker. Inget ego.