Så ljuvligt.
Dagens lektion är: "Det finns ingenting att frukta". Kanske har jag varit fri rädslan eftersom jag upprepat den här frasen under hela dagen?
"Närvaron av rädsla är ett säkert tecken på att du förlitar dig på din egen styrka. Medvetenheten om att det inte finns någonting att frukta visar att någonstans i ditt sinne, även om det inte nödvändigtvis är på en plats som du ännu känner igen, har du kommit ihåg Gud och låtit Hans styrka ersätta din svaghet. I det ögonblick som du är villig att göra detta finns det förvisso ingenting att frukta."
Jag behöver inte kämpa, vara stark, sträva. Det är inte jag mot världen. Jag kan bara slappna av och veta att Gud är styrkan jag förlitar mig på. Jag är alltid omhändertagen. När jag upplever otillräcklighet tror jag att jag är ensam igen, ensam om att behöva kämpa och lösa saker.
Jag slappnar av i medvetenhet. Jag vilar i Gud.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar