Men det är inte sant. Kursens lektioner får plats i schemat. Finns det något bättre att använda tiden till? Jag vill praktisera Kursen, så att jag kan ta mig härifrån. Jag är klar med det här stället, och det säger jag utan att döma. Jag älskar min familj, mina arbetsuppgifter, skogen, naturen och skrivandet, men allt detta är tillfälligt och förgängligt. Jag vill återgå till det eviga.
Mina tankar om det som "finns" här i världen - de betyder ingenting. Det här är lektion fyra i arbetsboken: "Mina tankar betyder ingenting." Det är rätt coolt att göra lektionerna, för det verkar som övningarna "vet" vad jag brottas med just nu. Vid dagens lektion (den fjärde alltså) kommer det mycket riktigt en hel del dömande tankar. Egot sliter och drar i mig med näbbar och klor, vrålar i mitt öra: "skulden är verklig!"
Allt jag kan göra är att bara fortsätta med min kära En kurs i mirakler, för den hjälper mig att vara i mitt rätta sinne. Jag kan inte både tänka med egot och Kärleken samtidigt.
Egot skriker att det är andras fel att jag känner mig störd och irriterad. Men jag kan bara se till att stanna upp, precis där. Inte gå in i egots drama! Jag vill inte det längre. Kommer en dömande tanke om någon kontrar jag med "Mina tankar om X betyder ingenting."
"Mina tankar om kylan betyder ingenting.
Mina tankar om trafficking betyder ingenting.
Mina tankar om min vikt betyder ingenting.
Mina tankar om pengar betyder ingenting.
Mina tankar om skolan betyder ingenting.
Mina tankar om framtiden betyder ingenting.
De är som de saker jag ser på den här platsen."
Enligt Kursen är det här en mycket viktig övning eftersom den hjälper mig att skilja det meningslösa från det meningsfulla.
Det meningslösa är utanför.
Det meningsfulla är inom mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar