I mitt liv har jag upplevt hinder och begränsningar på de flesta områden. Det är som om livet har sagt mig: "Stopp, fel väg! Sök inte lyckan här!"
Jag kom hit, och ville ha allt.
"Ingen kommer hit som inte fortfarande måste ha ett hopp, någon illusion som dröjer sig kvar, eller någon dröm om att det finns någonting utanför honom själv som kommer att ge honom lycka och frid."
Jag sökte kärlek i andra, men mitt sökande ledde mig rakt in i mer brist.
Jag sökte perfekt hälsa, och kroppen svarade med att bli så sjuk att jag inte längre kunde arbeta. Jag var gul i ansiktet och utmattad, länge.
Jag sökte bättre ekonomi, men oväntade utgifter och sjukskrivningar kom i vår väg.
Jag fann den perfekta partnern, men han gav mig precis motsatsen till det jag trodde jag ville ha.
Jag fick fantastiska barn, men var skräckslagen inför det stora ansvaret och kunde inte slappna av, särskilt inte när jag var ensam med dem.
Jag ville bygga upp ett eget företag, men det blev inte lönsamt.
Jag skrev flera bokmanus som blev refuserade, igen, och igen, och igen.
Idag tänker jag: Om jag fått allt jag ville ha, vart hade detta fört mig? Jag hade förmodligen bara fortsatt söka mig utåt, efter mer.
"Den kvardröjande illusionen kommer att driva honom till att söka efter tusen avgudar, och efter dem att söka efter tusen fler."
De begränsningar som kantat min väg har hjälpt mig - att hitta hem.
"Sök inte utanför dig själv. För det kommer inte att leda till något resultat, och du kommer att gråta varje gång en avgud* faller. Det går inte att finna Himlen där den inte är, och det kan inte finnas någon frid annat än där. Ingen avgud som du tillber när Gud kallar kommer någonsin att svara i Hans ställe."
Avgudarna föll, en efter en, min identitet krackelerade och jag fann äntligen vägen inåt. Det gjorde ont, visst gjorde det riktigt vansinnigt ont, till en början. Men det som smärtade var inte att hitta vägen in, vägen hem. Smärtan bestod i att behöva släppa taget om de förväntningar jag haft på den här världen.
Begränsningarna har varit som en bur, rent av ett fängelse, i större delen av mitt liv. Men när jag vänt mig inåt, bort från sökandet utåt märkte jag att det aldrig funnits någon bur. Den fanns bara i mitt sinne.
*Avgud är något som vi inom illusionen söker lycka i. Det kan vara kroppen, en relation, ett arbete osv. Avgudar finns utanför oss. Det vi egentligen söker är Gud.
Erfarenheter ur livet där jag började med En kurs i mirakler som en av språngbrädorna till ett Helhjärtat Liv!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Var inte rädd för mörkret, ty ljuset vilar där
Kali, mörkergudinnan, symboliserar den feminina skuggsidan. Hon håller vårt ljus, och vi når det bara genom att möta mörkret fullständig...
-
När vi från hjärtat valt att leva i Etthet, och går från speciell relation, till helig relation för att sträva mot gudomliga relationer, påb...
-
Kali, mörkergudinnan, symboliserar den feminina skuggsidan. Hon håller vårt ljus, och vi når det bara genom att möta mörkret fullständig...
-
Att vara fri som partner som förälder i arbetet i kroppen med andras åsikter med det jag ser, hör och upplever omkring mig Är de...


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar