Kärlekens lektioner

Idag har jag läst ett mycket vackert avsnitt i En kurs i mirakler: Den Helige Andes lektioner, vilka är tre stycken.

1. "För att ha, ge allt till alla." 

2. "För att ha frid, lär ut frid för att lära dig den."

3. "Var uppmärksam endast på Gud och Hans rike." 

Den här texten tål att upprepas. För varje gång jag läser upptäcker jag något nytt, det är som att den talar till mig på olika sätt. Eller så är det jag som förändras och tar in texten annorlunda.

Nu vill, och längtar, jag efter att läsa Kursen varje dag. Förr hade jag ett enormt motstånd. Egot försökte avleda mig och ville att jag skulle sysselsätta mig med något som innefattade kroppen istället.

Idag vill jag skriva lite om den första lektionen.

För att ha, ge allt till alla. 
Vid denna lektion satt jag fast ganska länge, och det skapade en konflikt i mig. Om jag skulle ge, var inte det detsamma som att ge bort? Men Kursen förklarar att det här är världens upp-och-nedvända varseblivning. Att jag skulle förlora något när jag ger är inte sant. Bara om jag tror att jag är en kropp, en ensam varelse i separation verkar detta stämma. Men "Den Helige Ande ser kroppen endast som ett kommunikationsmedel, och eftersom att kommunicera med andra innebär att dela med andra blir det kommunion." Egot använder kroppen till attack, njutning och högmod. Närhelst vi känner att vi måste försvara oss, attackera eller förklara oss har vi glömt sanningen om oss själva.

Jag trodde på energitjuvar, att jag kunde förlora något när jag var tillsammans med andra människor. Men det finns inget att förlora. Jag har ju redan allt. När jag släpper Rädslans tankesystem och går över till Kärlekens så vill jag bara ge, för det är helt naturligt, och när jag ger känner jag hur det är detsamma som att ha. Saligt är det, och jag älskar det.

Aldrig vill jag gå tillbaka till mitt gamla sätt, där jag kalkylerade och räknade: "Om jag ger det här, så vill jag minsann få det här tillbaka. Om jag ger utan att du ger tillbaka så blir jag utnyttjad!" Egot viskade hur andra bara ville ha min energi, hur de levde på mig. "Hen vill bara ha, och ha, och ha. Det tar aldrig slut." Tror jag på det här har jag glömt vem jag är, och jag kan känna mig väldigt trött eftersom tankens makt är stark. Tror jag att andra kan leva på mig kan det på ett fysiskt plan också visa sig som parasiter.

Att sprida kunskap om sinnet och att ha vägledande samtal - blir jag utnyttjad om jag inte tar betalt? Nej, inte ett dugg. Men det känns så när jag tror på jaget i separation.

Den Helige Ande "tar aldrig tillbaka någonting, eftersom Han vill att du ska behålla det."

Kärlek är vad vi är, och att söka att få den av andra är att söka den där den inte finns. Att utsträcka kärlek till andra, inte för att få något tillbaka, utan bara för att ge, är det mest underbara som finns. Andra kanske inte besvarar kärleken, men jag kan ge den ändå. Att dra undan Kärlek är detsamma som att undanhålla den från mig själv. Att ge är att ha.

"För att ha, ge allt till alla."