Snurrig balans

Familjen är ute och rör på sig och allt har varit sådär lite lagom smårörigt, både i det inre och i det yttre. Ändå är balansen där. Märklig, och för mig ovan, känsla - att det kan gunga inuti, men jag fungerar ändå i familjelivet, på resa, och känner att något bär mig genom allt. Tilliten är stadig.

Det är inte på grund av resan eller tågförseningar det blir rörigt. Just nu i livet har jag valt att röra om lite extra i mig. Jag har påbörjat ett program, en slags utbildning, med syfte att bli ännu friare i mitt liv, som kvinna och som mamma.

Gamla förlegade föreställningar kommer att ryka och jag är ivrig att vända på varenda sten tills jag lever ett med livet i en sällsam dans.

Det snurrar i mig, precis som när någon rört om med en sked i ett glas där det är sand och grus på botten. Glaset är just nu riktigt grumligt. Jag ser inte klart. Men det är som det ska. Jag välkomnar det.