Det pratas en del om att ha balans på olika områden i livet, men även mellan de maskulina och feminina energierna. Vi kan alla uppleva dessa energier i oss, oavsett vilket kön våra fysiska kroppar har. Den feminina energin är omhändertagande, inåtgående, lugn, väntande… Den maskulina är den utåtgående, energiska får-saker-att-hända-energin.
I Varandet pågår dansen mellan de maskulina och feminina
energierna. Vi kan se det som att Varandet är himlen och energierna är olika
fenomen som uppstår på himlen, så som väder eller fyrverkerier. Men det vi är, är själva Varandet. Det andra som
uppkommer på himlen(Varandet), och som iakttas av Varandet, är något som kommer
och går, och de vi i sanning är, är ju inget som kommer och går.
Varandet gör absolut ingenting för att energierna, synpunkterna, (innehållet)
ska dansa eller förändras. Varandet är bara själva ”behållaren” för allt som
verkar pågå.
Varandet är inte intresserad av att påverka någon energi i en viss riktning, så som att byta ut regn mot sol eller vissa (”hemska”) synpunkter till andra (”behagliga”) synpunkter. Varandet vet att hon inte är någon separat energi. Om man vet att man är och har allt finns inget behov att strida för något.
Genom att vila i Varandet kommer de maskulina och feminina energierna i naturlig balans, helt av sig själva. Vi kan sluta att separera ut och bara uppmärksamma exempelvis den feminina energin. Om jag bara identifierar mig med och ger energi till en viss synpunkt är det som att säga att jag bara är vänster arm när jag egentligen är hela kroppen. Eller att vårt solsystem bara består av Solen, Jorden och Merkurius. Du kan inte bara vara en del av universum, antingen är du inget eller allt. Om jag bara fokuserar på en energi blir det väldigt obalanserat och känslan av brist genomsyrar hela upplevelsen. Obalansen beror på själva separationstanken, inte att något egentligen blivit fel.
”Felet” är i så fall att du lämnat Varandet och gått in i en
av universums synpunkter, och försökt få den att ha ett eget separat liv, när
det inte går eftersom tankar aldrig lämnar sin källa.
Att vila som Varandet Själv är inte samma sak som att bli
passiv och sluta agera i världen, även om sådana tillfällen absolut uppstår. I
själva Varandet kommer du att veta vad som är mest balanserat och kärleksfullt
att göra och säga i varje stund, och det finns inget motstånd mot det som
uppkommer. Allt får vara som det är. Jag tänker på Moder Teresa som gick ut
bland människor i nöd, och genom sitt vilande i Varandet, påminde dem om vilka de
var. Det är att verkligen hjälpa.
De omständigheter vi har i våra liv är helt perfekta för att
vila naturligt medvetet. Gå in i Varandet, där du är.
Har du synpunkter om att du vill ha något? En partner? Ett nytt jobb? Vila med den impulsen, den tanken! Låt närvaron, som du är, omsluta dig med kärlek. Vila som din önskan. Du behöver inte göra något, bete dig på ett visst sätt för att någon ska vilja vara med dig eller anställa dig. Du behöver bara vara. Vila som medvetenhet och du kommer att ledas till en partner eller ett perfekt jobb om det är del av din resa här.
I Varandet kan alla önskningar få ro, de får komma hem. De
kommer att slappna av fullständigt när de känner att de omsluts av den varma
famn som Varandet erbjuder. Varandet vill ditt absolut bästa och viskar till
dig att du kan ha tillit till att du kommer att möta precis det du behöver. Om
en del av detta är att få arbeta med det du älskar, kommer du varsamt bli puttad
i den riktningen. När du vilar som Varandet får du insikter, och stilla, vänliga förslag hur du kan leva ett med dina innersta drömmar.
Varandet ser inga hinder till att du kommer igång med det
som ditt hjärta önskar uttrycka eller skapa.
Varandet dömer dig inte för någonting. Uppstår dömande
tankar om dig själv eller andra på Varandets himmel? Vila medvetet med dem också.
Känner du ilska över något i världen? Obalansen mellan feminint
och maskulint? Vila medvetet med ilskan och energierna och du kommer vara sant
hjälpsam genom den medvetenhet du för in. Ju fler som vilar medvetet desto
lättare blir det. Vi är ju inte separerade från varandra! Det du gör påverkar helheten.
Separationen har aldrig uppstått, hur mycket de flesta
synpunkter än skriker att detta skett! Synpunkterna attackerar varandra, dömer
varandra, men när vi vilar som attack, försvar och dömande kommer vi bara landa
i det stilla Varandet.
Bara där kan vi nå sann balans.
Hur stannar man kvar i Varandet, hur vilar man naturligt
medveten?
Fråga dig själv vem det är som upplever det du ser framför
dig, det du känner i din kropp etc.
Flytta fokus från det som upplevs till Den Som upplever.
Var medveten om medvetenheten. Där. Där är du hemma i dig
själv.
Det kräver övning, till en början, att stanna kvar i
medvetenhet eftersom vi är vana att fokusera på det vi har omkring oss eller
känner i vår kropp. Men gå bara tillbaka till medvetenheten/Varandet igen, och
igen, och igen. Det kommer att bli längre och längre stunder ju mer du påminner
dig, ju mer du övar.
Allt som sker utom och inom dig kan vi kalla för ”synpunkter”,
genom att medvetet iaktta dem, så vilar du Som Medvetenhet med synpunkterna. Du gör då inget motstånd mot dem. De är vädret på
himlen, och är inte separerade. Tankar lämnar aldrig sin källa.



Inga kommentarer:
Skicka en kommentar